Förlängningar med sukūn och shadda i tajwid

Inledning

I denna 15:e tajwidlektion om den Heliga Koranen fortsätter vi att lära oss reglerna för förlängning. Vi studerar förlängningar som följs av sukūn eller shadda.

1. Förlängningen som orsakas av sukūn — مَدٌّ عارِضٌ لِلسُّكونِ

Denna förlängning uppstår när ett sukūn (ـْ) placeras på en bokstav eftersom läsaren stannar under recitationen, mitt i eller i slutet av versen.

Nödvändiga delar:

• En naturlig förlängningsbokstav
• Följd av ett sukūn där läsaren stannar

Detta sukūn är inte skrivet i korantexten utan uppstår endast genom läsarens stopp.

Effekt:

• Förlängning med 2, 4 eller 6 takter
• Det är bäst att förlänga med 4 eller 6 takter

Exempel:

2. Den mjuka förlängningen — مَدُّ اللِّينِ

Denna förlängning uppstår när ett ord innehåller en diftong och läsaren väljer att stanna på den, mitt i eller i slutet av versen.

Nödvändiga delar:

• En av följande bokstäver: ي eller و
• Följd av sukūn på den sista bokstaven
• Föregången av en fatha

Regeln hörs när läsaren stannar på den arabiska bokstaven, även om den inte syns i skriften.

Effekter:

• Förlängning med 2, 4 eller 6 takter

Exempel:

3. Den nödvändiga förlängningen — مَدُّ اللّازِمِ

Nödvändiga delar:

• En naturlig förlängning
• Följd av ett sukūn (ـْ) eller en shadda (ـّ)

Shadda ingår eftersom den representerar två bokstäver: den första med sukūn och den andra med vokal.

Denna förlängning varar 6 takter och är obligatorisk (lāzim).

Det finns två typer: ordets (كَلِمي) och bokstavens (حَرفي).

a. Nödvändig förlängning i ett ord — مَدُّ اللازِمِ الكَلِمي

När förlängningen finns i samma ord är den tung (ثَقيل) när den följs av shadda.

Den är lätt (خَفيف) när den följs av sukūn.

b. Nödvändig förlängning av en bokstav som består av tre bokstäver

Denna förlängning förekommer i början av vissa suror, i de fristående bokstäverna (الحروف المقطعة), såsom ن eller ص.

Dessa bokstäver förlängs med 6 takter:

c. Nödvändig förlängning av en bokstav som består av två bokstäver

Följande bokstäver förlängs med två takter:

d. Nödvändig förlängning av en enda bokstav

Den arabiska bokstaven ا (alif) förlängs inte eftersom stavningen (اَلِف) inte innehåller någon förlängningsbokstav.

Slutsats

Vi har lärt oss att uttala förlängningar som följs av sukūn eller shadda och att skilja dem i orden från bokstäverna som inleder vissa suror.

I nästa lektion studerar vi förlängningar med andra effekter än dem vi såg i lektionerna 13 och lektion 14.