De fem substantiven på arabiska: böjning och exempel

I den här lektionen i arabisk grammatik ska vi studera en särskild kategori substantiv som kallas الأَسْمَاءُ الخَمْسَةُ, det vill säga de fem substantiven på arabiska.

Dessa substantiv är viktiga för att förstå arabisk kasus, läsa meningar på litterär arabiska korrekt och analysere vissa koranverser bättre. Till skillnad från mange arabiske substantiv där kasus markeras med slutvokaler, kan de fem substantiven böjas med bestämda bokstäver efter sin grammatiska funktion.

Denna regel er användbar för elever som vill lära sig arabisk online, förbättra sin litterära arabiska, göra framsteg i moderne standardarabisk eller stärka förståelsen av koranarabisk.

Vilka är de fem substantiven på arabiska?

De fem substantiven utgör en særskilt grammatisk kategori på arabisk. De kallas الأَسْمَاءُ الخَمْسَةُ.

De fem substantiven är:

• أَبٌ: far;
• أَخٌ: bror;
• حَمٌ: svärfar;
• فَمٌ: mun;
• ذُو: innehavare av, utrustad med.

Dessa ord förekommer ofta i tekster på litterär arabiska, koranarabisk och i mange uttrykk i det arabiske språket.

Varför är de fem substantiven speciella?

De flesta arabiska substantiv böjs med slutvokaler: ḍamma i nominativ, fatḥa i akkusativ och kasra i genitiv.

När de fem substantiven uppfyller bestemte grammatiske vilkår, böjs de med bokstäver:

• i nominativ المرفوع är markören و;
• i akkusativ المنصوب är markören ا;
• i genitiv المجرور är markören ي.

Exempel:

• أَبُوكَ: din far, i nominativ;
• رَأَيْتُ أَبَاكَ: jag såg din far, i akkusativ;
• مَرَرْتُ بِأَبِيكَ: jag gick förbi din far, i genitiv.

Allmän tabell över de fem substantiven

Substantiven أَبٌ och أَخٌ

De to substantiven som er lättast att känna igen, er أَبٌ, som betyder «far», och أَخٌ, som betyder «bror».

När ett pronomen eller ett tillägg knyts til disse ordene, kan formen ändras efter grammatisk kasus.

Exempel:

• كِتَابُكَ: din bok;
• أَبُوكَ: din far;
• أَخُوكَ: din bror.

I أَبُوكَ och أَخُوكَ ser vi bokstaven و, som markerar nominativ.

Nominativ för de fem substantiven

I nominativ får de fem substantiven bokstaven و. Nominativ används bland annat for subjektet, predikativet och vissa satsdelar i grammatisk nominativstilling.

Ackusativ för de fem substantiven

I akkusativ får de fem substantiven bokstaven ا. Akkusativ förekommer bland annat ved direkt objekt eller efter vissa partiklar som sätter substantivet i akkusativ.

Genitiv för de fem substantiven

I genitiv får de fem substantiven bokstaven ي. Genitiv förekommer bland annat efter en preposition eller i vissa annexionskonstruktioner.

Substantivet أَبٌ: far

Substantivet أَبٌ betyr «far». I regeln om de fem substantiven får det följande former:

• أَبُو i nominativ;
• أَبَا i akkusativ;
• أَبِي i genitiv.

Exempel från Koranen:

وَأَبُونَا شَيْخٌ كَبِيرٌ

Og vår far er en mycket gammal man. (28:23)

وَجَاءُوا أَبَاهُمْ عِشَاءً يَبْكُونَ

Og de kom till sin far på kvällen medan de grät. (12:16)

تَبَّتْ يَدَا أَبِي لَهَبٍ وَتَبَّ

Må Abu Lahabs to hender gå under, och måtte han selv gå under. (111:1)

Substantivet أَخٌ: bror

Substantivet أَخٌ betyr «bror». I regeln om de fem substantiven får det följande former:

• أَخُو i nominativ;
• أَخَا i akkusativ;
• أَخِي i genitiv.

Exempel från Koranen:

وَاذْكُرْ أَخَا عَادٍ

Og nevn ‘Âds bror. (46:21)

لِيُرِيَهُ كَيْفَ يُوَارِي سَوْءَةَ أَخِيهِ

För att visa honom hur han skulle dölja sin brors kropp. (5:31)

إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ نُوحٌ أَلَا تَتَّقُونَ

När deras bror Noa sade till dem: «Kommer ni inte att frukta Allah?» (26:106)

Substantivet حَمٌ: svärfar

Substantivet حَمٌ betyr «svärfar» eller «släkting genom äktenskap», beroende på sammanhanget. Det tilhører ochså de fem substantiven.

• حَمُو i nominativ;
• حَمَا i akkusativ;
• حَمِي i genitiv.

Denne formen er mindre vanlig enn أَبٌ och أَخٌ, men den er fortfarande viktig i klassiska studier av arabisk grammatik.

Substantivet فَمٌ: mun

Substantivet فَمٌ betyr «mun». I regeln om de fem substantiven förlorar den särskilda formen ofta bokstaven م i de böjda formerna:

• فُو i nominativ;
• فَا i akkusativ;
• فِي i genitiv.

Eksempel fra Koranen:

كَفَّيْهِ إِلَى الْمَاءِ لِيَبْلُغَ فَاهُ وَمَا هُوَ بِبَالِغِهِ

Som den som sträcker båda händerna mot vattnet för att det ska nå hans mun, även om det aldrig når den. (13:14)

Substantivet ذُو: innehavare av / utrustad med

Det arabiska ordet ذُو uttrycker ägande, egenskap eller attributt. Beroende på sammanhanget kan det översättas med «innehavare av», «utrustad med», «som har» eller «kännetecknad av».

Det förekommer mycket ofta i Koranen, särskilt i uttryck som beskriver en egenskap, en situasjon eller tillhörighet.

Former av ذُو efter numerus och kasus

Feminina former med ذَات

Sammanfattningsvis betyr ذُو vanligtvis «innehavare av» eller «utrustad med». Den exakta betydelsen beror dock alltid av sammenhengen.

Exempel från Koranen med ذُو och ذَات

وَنُقَلِّبُهُمْ ذَاتَ الْيَمِينِ وَذَاتَ الشِّمَالِ

Og Vi vände dem mot höger sida och mot vänster sida. (18:18)

وَإِن كَانَ ذُو عُسْرَةٍ فَنَظِرَةٌ إِلَىٰ مَيْسَرَةٍ

Og hvis gäldenären har det svårt, ge honom anstånd tills han får bättre möjligheter. (2:280)

وَاللَّـهُ ذُو الْفَضْلِ الْعَظِيمِ

Och Allah är innehavaren av den stora nåden. (2:105)

ذَوَاتَا أَفْنَانٍ

Med många grenar. (55:48)

وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَانًا وَذِي الْقُرْبَىٰ

Og visa godhet mot föräldrarna och de närstående. (2:83)

وَإِن كُنَّ أُولَاتِ حَمْلٍ

Og om de är gravida. (65:6)

تَبَارَكَ اسْمُ رَبِّكَ ذِي الْجَلَالِ وَالْإِكْرَامِ

Välsignat är din Herres namn, innehaveren av majestät och ära. (55:78)

Allmänna villkor for böjningen av de fem substantiven

For at de fem substantiven ska böjas med و, ا och ي, måste de vanligtvis uppfylla bestemte vilkår.

• De måste stå i annexion, det vill säga vara knutna til et annet substantiv eller et pronomen.
• De får inte stå i diminutiv.
• De måste stå i singular.
• De må i vissa fall där formen ändras, inte vara knutna til förstapersonspronomenet ي.
• For فَمٌ uppträder den särskilda formen vanligtvis når م tas bort.

Dessa villkor kan studeras stegvis. För en nybörjare er det viktigaste först att känna igen de vanligaste formerna: أَبُو, أَبَا, أَبِي, أَخُو, أَخَا, أَخِي, ذُو, ذَا och ذِي.

Hur minns man de fem substantiven?

För att minnas regeln bör du först lära dig lochiken i bokstäverna:

• و for nominativ;
• ا for akkusativ;
• ي for genitiv.

Öva därefter på de vanligaste formerna:

Denna regel förekommer regelbundet i tekster på moderne standardarabisk, i böcker om arabisk grammatik och i kurser i koranarabiska.

Vanliga misstag att undvika

• Att glömma at de fem substantiven kan böjas med bokstäver och inte bara med vokaler.
• Att använda أَبُو i alla grammatiska kasus.
• Att blanda ihop أَخُو, أَخَا och أَخِي.
• Att glömma akkusativformen med ا.
• Att inte känna igen ذُو, ذَا och ذِي i koranverser.
• Å forveksle ذُو med de feminina formerna ذَات och أُولَات.

Lär dig arabisk grammatik med en lärare

Å forstå de fem substantiven på arabiska är ett viktigt steg for å göra framsteg i arabisk läsning, grammatisk förståelse och skriftligt uttryck. Regelen gör det lättare å forstå arabisk kasus, annesjoner och många koranpassager.

För att lära sig arabiska effektivt er det viktig å gå metodiskt fram. Et nettkurs i arabisk gör det möjligt å arbeta med grammatikk, lesing, uttale och ordförråd tillsammans med en lärare som rättar dina misstag.

Hos Al-Dirassa kan du följa privatundervisning i arabisk, göra framsteg i litterär arabiska, stärka din koranarabisk eller bruke våre gratis böcker for å lære arabisk.

Vanliga frågor — De fem substantiven på arabisk

Hur säger man «de fem substantiven» på arabisk?

Man säger الأَسْمَاءُ الخَمْسَةُ.

Vilka är de fem substantiven på arabiska?

De fem substantiven är vanligtvis أَبٌ, أَخٌ, حَمٌ, فَمٌ och ذُو.

Vad är nominativmarkören for de fem substantiven?

I nominativ får de fem substantiven vanligtvis bokstaven و, som i أَبُو eller أَخُو.

Vad är akkusativmarkøren for de fem substantiven?

I akkusativ får de fem substantiven vanligtvis bokstaven ا, som i أَبَا eller أَخَا.

Vad är genitivmarkøren for de fem substantiven?

I genitiv får de fem substantiven vanligtvis bokstaven ي, som i أَبِي eller أَخِي.

Vad betyder ذُو?

ذُو betyr «innehavare av», «utrustad med» eller «som har», beroende på sammanhanget. Till exempel betyder ذُو الْفَضْلِ «innehavare av nåden».

Slutsats

De fem substantiven på arabisk, الأَسْمَاءُ الخَمْسَةُ, är ett viktigt begrepp för att förstå arabisk kasus. De viktigaste formerna att minnas, er أَبُو، أَبَا، أَبِي, أَخُو، أَخَا، أَخِي, حَمُو، حَمَا، حَمِي, فُو، فَا، فِي och ذُو، ذَا، ذِي.

Regeln förekommer i klassiska texter, i litterär arabiska och i Koranen. Med en stegvis metod, regelbundna exempel och rättning från en lärare kan eleven lättare känna igen formerna och gjøre varaktiga framsteg i arabisk grammatik.