Inledning
På arabiska är اِسْمُ التَّفْضِيلِ ett substantiv som används för att jämföra två delar eller uttrycka en högre grad. Det kan användas för att jämföra två personer, två föremål, två grupper eller en person med en grupp.
Detta begrepp gör det möjligt att uttrycka idéer som ”större”, ”bättre”, ”närmare”, ”den mest barmhärtige” eller ”den mest kunnige”.
Man skiljer huvudsakligen mellan två användningar:
- komparativ — اِسْمُ المُقَارِنِ;
- superlativ — اِسْمُ التَّفْضِيلِ.
1. Komparativ — اِسْمُ المُقَارِنِ
När man jämför två substantiv på arabiska kallas det element som har egenskapen i högre grad för المُفَضَّلُ. Det andra elementet, som det jämförs med, kallas المُفَضَّلُ عَلَيْهِ.
Partikeln مِنْ används för att inleda det andra jämförelseledet. Den motsvarar vanligtvis ”än” på svenska i jämförande meningar.
Den vanliga strukturen är följande:
المُفَضَّلُ عَلَيْهِ + مِنْ + اِسْمُ التَّفْضِيلِ + المُفَضَّلُ
Exempel:
وَالْفِتْنَةُ أَكْبَرُ مِنَ الْقَتْلِ
Och prövningen är allvarligare än dödandet. (2:217)
I denna mening betyder أَكْبَرُ ”större” eller ”allvarligare”, och مِنَ inleder jämförelseledet.
Formen av اِسْمُ التَّفْضِيلِ
Preferensnamnet bildas vanligtvis från en trilitteral rot. Grundformen är:
- Maskulinum singular: أَفْعَلُ
- Femininum singular: فُعْلَى
- Maskulinum dualis: أَفْعَلَانِ
- Femininum dualis: فُعْلَيَانِ
- Maskulinum plural: فُعْلٌ
- Femininum plural: فُعْلٌ
Denna bildning liknar vissa adjektiv som uttrycker färger eller brister.
Exempel:
- حَبِيبٌ — älskad / kär → أَحَبُّ — mer älskad, kärare;
- كَبِيرٌ — stor → أَكْبَرُ — större.
Femininformen av أَفْعَلُ är vanligtvis فُعْلَى. I jämförande meningar används dock maskulinum singular أَفْعَلُ ofta även när det jämförda elementet är feminint.
Exempel:
إِنَّ نَاشِئَةَ اللَّيْلِ هِيَ أَشَدُّ وَطْئًا وَأَقْوَمُ قِيلًا
Nattbönen är mer verkningsfull och mer lämpad för rätt tal. (73:6)
I detta exempel är أَشَدُّ och أَقْوَمُ komparativformer.
Komparativen står ofta i maskulinum singular
När المُفَضَّلُ eller المُفَضَّلُ عَلَيْهِ förekommer i en mening, oavsett om de står i singular, dualis eller plural, står komparativen ofta i maskulinum singular enligt mönstret أَفْعَلُ.
Exempel:
وَنَحْنُ أَقْرَبُ إِلَيْهِ مِنْ حَبْلِ الْوَرِيدِ
Och Vi är närmare honom än hans halsven. (50:16)
Exempel på komparativ i Koranen
لَيْلَةُ الْقَدْرِ خَيْرٌ مِّنْ أَلْفِ شَهْرٍ
Allmaktens natt är bättre än tusen månader. (97:3)
وَمَنْ أَحْسَنُ مِنَ اللَّـهِ صِبْغَةً
Och vem är bättre än Allah i fråga om religion? (2:138)
يَدْعُو لَمَن ضَرُّهُ أَقْرَبُ مِن نَّفْعِهِ
Han åkallar den vars skada är närmare än nyttan. (22:13)
2. Superlativ — اِسْمُ التَّفْضِيلِ
Superlativen uttrycker den högsta graden av en egenskap. Den gör det möjligt att säga att en person, ett djur eller en sak utmärker sig över de andra genom en särskild egenskap.
På svenska motsvarar detta uttryck som ”den största”, ”den bästa”, ”den mest barmhärtige” eller ”den snabbaste”.
Bilda superlativ med den bestämda artikeln ال
Ett första sätt att bilda superlativ är att göra اِسْمُ التَّفْضِيلِ bestämd genom att lägga till artikeln ال. I detta fall kan formen variera efter genus och numerus.
Exempel:
- حَامِدٌ الأَكْبَرُ — Hâmid är den störste.
- خَدِيجَةُ الكُبْرَى — Khadija är den största / den första.
- الشُّهَدَاءُ الأَكَابِرُ — de största martyrerna.
Bilda superlativ med en genitivkonstruktion
På arabiska kan superlativ också uttryckas genom en genitivkonstruktion. Denna metod är mycket vanlig när man vill visa att ett element utmärker sig genom en egenskap inom en grupp.
Exempel:
وَأَنتَ أَحْكَمُ الْحَاكِمِينَ
Och Du är den rättvisaste av domarna. (11:45)
وَهُوَ أَرْحَمُ الرَّاحِمِينَ
Och Han är den mest barmhärtige av de barmhärtiga. (12:64)
وَهُوَ أَسْرَعُ الْحَاسِبِينَ
Och Han är den snabbaste av dem som gör upp räkenskapen. (6:62)
Mer komplexa ord
Komparativ- och superlativformer kommer vanligtvis från enkla trilitterala rötter.
Exempel:
- كَبِيرٌ blir أَكْبَرُ — större;
- صَغِيرٌ blir أَصْغَرُ — mindre.
För mer komplexa ord, särskilt de som inte kommer direkt från en enkel trilitteral rot eller de som redan följer mönstret أَفْعَلُ, använder man ofta أَكْثَرُ eller أَشَدُّ följda av ett substantiv i ackusativ.
Exempel:
- أَبْيَضُ — vit;
- أَشَدُّ بَيَاضًا — vitare.
وَالَّذِينَ آمَنُوا أَشَدُّ حُبًّا لِّلَّـهِ
De troende har en starkare kärlek till Allah. (2:165)
أَنَا أَكْثَرُ مِنكَ مَالًا
Jag har mer egendom än du. (18:34)
3. Intensitetsformer — اِسْمُ المُبَالَغَةِ
I اِسْمُ التَّفْضِيلِ är huvudidén en jämförelse mellan två element. I اِسْمُ المُبَالَغَةِ handlar det däremot inte nödvändigtvis om jämförelse, utan om att uttrycka en egenskap med intensitet.
Dessa former visar att en egenskap är starkt närvarande hos den person eller sak som beskrivs.
Exempel:
وَأَنَّ اللَّـهَ عَلَّامُ الْغُيُوبِ
Och att Allah är den store Kännaren av det fördolda. (9:78)
Intensitetsformerna kan vara identiska i maskulinum och femininum. Ibland kan en avslutande ة som kallas تاء مربوطة, läggas till.
Några mönster för اِسْمُ المُبَالَغَةِ
- Mönster فَعْلَانُ — exempel: رَحْمَانُ — Den Nåderike
- Mönster فَعِيلٌ — exempel: عَلِيمٌ — fullkomligt kunnig
- Mönster فُعْلَانُ — exempel: فُرْقَانُ — det som skiljer
- Mönster فِعِّيلٌ — exempel: صِدِّيقٌ — mycket sannfärdig
- Mönster فَعُولٌ — exempel: غَفُورٌ — Den Store Förlåtaren
- Mönster فُعْلَةٌ — exempel: هُمَزَةٌ — stor baktalare
- Mönster فَعَّالَةٌ — exempel: عَلَّامَةٌ — mycket lärd
- Mönster فَاعِلَةٌ — exempel: دَاعِيَةٌ — den som kallar / predikant
- Mönster فَعِلٌ — exempel: فَرِحٌ — glad
- Mönster مِفْعَالٌ — exempel: مِحْرَابٌ
- Mönster مِفْعِيلٌ — exempel: مِنْطِيقٌ — mycket pratsam
- Mönster فُعَّالٌ — exempel: كُبَّارٌ — enorm
- Mönster فَعُّولٌ — exempel: قَيُّومٌ — Han som består av Sig själv och upprätthåller allt
- Mönster فَعُّولٌ — exempel: قُدُّوسٌ — Den Allraheligaste
Exempel på intensitetsformer i Koranen
وَمَكَرُوا مَكْرًا كُبَّارًا
Och de smidde en väldig plan. (71:22)
إِنَّكَ أَنتَ عَلَّامُ الْغُيُوبِ
Sannerligen, Du är den store Kännaren av det fördolda. (5:109)
إِنَّ هَـٰذَا لَشَيْءٌ عُجَابٌ
Detta är verkligen något häpnadsväckande. (38:5)
إِنَّ اللَّـهَ هُوَ الرَّزَّاقُ ذُو الْقُوَّةِ الْمَتِينُ
Det är Allah som är den Store Försörjaren, styrkans Innehavare, den Orubblige. (51:58)
وَكَانَ الْإِنسَانُ عَجُولًا
Människan är mycket förhastad. (17:11)
وَيْلٌ لِّكُلِّ هُمَزَةٍ لُّمَزَةٍ
Ve varje stor baktalare och smädare. (104:1)
وَكَانَ الشَّيْطَانُ لِلْإِنسَانِ خَذُولًا
Och Satan överger alltid människan. (25:29)
وَإِنِّي لَغَفَّارٌ لِّمَن تَابَ وَآمَنَ وَعَمِلَ صَالِحًا ثُمَّ اهْتَدَىٰ
Och sannerligen, Jag är den Store Förlåtaren för den som ångrar sig, tror, gör goda gärningar och sedan följer vägledningen. (20:82)
اللَّـهُ لَا إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ الْحَيُّ الْقَيُّومُ
Allah – ingen gudom förtjänar dyrkan utom Han – den Levande, Han som består av Sig själv och upprätthåller allt. (2:255)
إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَآيَاتٍ لِّكُلِّ صَبَّارٍ شَكُورٍ
I detta finns tecken för var och en som är mycket tålmodig och tacksam. (14:5)
إِنَّهُ سَمِيعٌ عَلِيمٌ
Sannerligen, Han hör allt och vet allt. (7:200)
Slutsats
Denna lektion om اِسْمُ التَّفْضِيلِ har gjort det möjligt att studera komparativ- och superlativformerna på arabiska. Dessa strukturer uttrycker överlägsenhet, preferens eller den högsta graden av en egenskap.
Du har också lärt dig om اِسْمُ المُبَالَغَةِ, som används för att uttrycka en egenskap med intensitet utan att nödvändigtvis göra en direkt jämförelse.
Dessa begrepp är avgörande för att förstå det arabiska språkets precision, särskilt i Koranen, där komparativ-, superlativ- och intensitetsformer används med stor uttrycksrikedom.
Al-Dirassa-institutet följer dig i dina arabiskstudier genom stegvisa, strukturerade kurser anpassade till din nivå.
Boka din kostnadsfria provlektion på 30 minuter
Anmälningsformulär
Inga kommentarer
Inga kommentarer ännu.
Inga kommentarer ännu.